På västfronten inget nytt..

IMG_3615
Tar väl en bild på klubbkompisen Sofia som tar en bild på alla andra.

Jag har verkligen inte gjort något som är värt att skriva om men jag har i alla fall hojat lite med betoning på lite. Typ ingenting förra veckan på grund av resa till Göteborg där Mirja och jag såg en av mina favoritorkestrar spela på Ullevi, sen så fyllde jag år, var på jordens bröllopsfest och hade fika etc bla bla bla.

Skärmavbild 2018-06-13 kl. 20.22.00
Dave and his orchestra!!

Men jag hann i alla fall med en bakfyllerunda ut till Älgö i söndags, alltid nåt.

Skärmavbild 2018-06-13 kl. 20.22.28
Not so crisp gubbe i söndags efter bröllopet. Men löjligt läckra glajor och lycradress.

Den här veckan började väl lite skralt med ingen cykling alls i måndags men igår så drog jag till skogs, det var ju tisdag. Dock så stack jag ut 19.30 på grund av tvättmaskin och det faktum att jag ville hoja själv. Egentligen hade jag väl inga krav på att vara helt solokvist men Oliwer som oxå skulle hoja lite kör ju åttor runt mig oavsett om jag har en elassisterad MTB eller inte, plus att Mange skulle ut och krubba med sin syrra som var på besök i den kungliga hufvudstaden. Honom kan jag i alla fall nästan orka att hoja med.

Skärmavbild 2018-06-13 kl. 20.22.41
Aj aj sör!!

Men jag snurrade i alla fall omkring i Sicklaskiftet/Gröna/Area51/Corona/Hundbenet/Blå/Dow Jones innan jag kom hem 20km senare. Sjukt najs att bara hoja omkring utan att ta några pauser i hyfsat gubbaktigt tempo.

skacc88rmavbild-2018-06-13-kl-20-27-56-e1528914644363.png
Notera ringklockan som Sveriges trevligaste cykelforum har rasat över. Den funkar tydligen inte.

I morse ringde klockan 05.15, jag snoozade till 05.24, kravlade mig upp, tappade balansen i trappen på grund av trötthet, gick och la mig igen, kunde inte somna om, stressade som satan på grund av att jag gick och la mig igen, hojade Pelotonen, flög av vid Dammtorpsjön, blev nästan påkörd av en bilist, som för övrigt blev polisanmäld för en annan incident som hände innan när han prejade ner en annan cyklist i diket innan jag rullade hem och mortlade lite kardemumma som jag hade i gröten.

Undrar om jag ska Zwifta i morgon?

Back to the roots

Back to the roots? Ja bokstavligen alltså för i skogen finns det tamejtusan rötter i överflöd.

10549051_10152373718053882_7717299515626608888_o
14 år yngre. Med skivbromsar och golfjacka!

Jag har ju alltid cyklat MTB… Eller?? Nää det har jag verkligen inte. Jag började inte hoja förrän 2004 när jag inte pallade med resvägen till golfbanan samt att jag hade fått ont i armbågen. Köpte mig en Kona Cinder Cone MED SKIVBROMSAR av Micke och Ola på Pedalogerna, fann HappyMTB och råkade ut för Lagombra.

154798_178994715449072_938719_n
Tisdagsrajd för en tio år sen.

Efter det så köpte jag mig en Felt racer, en Cube-CX, en Singular Swift och en 30 andra hojar under årens lopp. Jag har hojat racer, cyclocross, BMX, nerför, uppför, Flandern Runt, Paris – Roubaix, Liege – Bastogne – Liege och någonstans så slutade jag mer eller mindre att hoja det jag började med, det fanns ju så mycket annat.

11863213_10153062651909013_747876594926969571_n.jpg
Hojar väl så mycket jag kan med den här parveln nu för tiden.

skacc88rmavbild-2018-05-02-kl-09-22-29.png

Under några års tid så saknade jag inte MTB. Saknade inte cyklingen alls efter att ha gått till Aktivitus med lite högre förväntningar än jag egentligen kunde hantera. Men förra året så kände jag ett härligt sug komma efter att börja om i skogen. Så jag krängde min gamla Camber och köpte mig en ny Stumpjumper (som nu är gammal såklart då det har kommit en ny modell) och började om på nytt.

20914182_10154878299434013_3749206784088974282_n
Ut med den gamla…
Skärmavbild 2018-05-02 kl. 09.21.49
Och in med den nya..

2018 kommer bli det bästa MTB-året någonsin.

Helt seriöst?

…vad gör du med din gröt?

Men… För att ändå göra ett seriöst inlägg för en gångs skull tänkte jag väl ändå försöka summera ihop mitt 2017. Det kan ju alltid vara kul för mig att gå tillbaks och läsa om någon gång i framtiden.

Då jag inte har haft någon plan för min cykling eller inte haft någon som helst strukturerad träning sen jag gick in i träningsväggen för några år sedan så känns 2017 rätt grötigt så här i efterhand.

Började med att byta klubb i alla discipliner förutom BMX till klubben med världens längsta namn, Specialized Concept Store CykelKlubb. Är oerhört tacksam och glad över att jag fick frågan från David och Patrik.

17409931_10154390503695222_1672448764_n
Avslutningen i Motala

Jag hojade lite lokala XC-cuper på våren i form av ett par Kepsar (Täby och Rönninge) och några stockholmscuper i form av Högdalens och Hökarängens XC. Kul som vanligt men asjobbigt. Starten i Rönninge var ju helt galen.

19179309_10155082977769584_34317141_o

Tog pendeln ner till nynäs med lite polare och hojade härliga grusvägar hem.

Under sommaren hojade jag ett par Långlopp, Lida Loop och Ränneslättsturen har jag för mig. Båda med underbara klubbkamrater såklart. Ränneslätten var rätt rolig med en del mysiga singeltracks.

img_0823
Med kompisar.

Sen letade sig Atle och jag till Järvsö för lite nerförsåkning. Apkul men där insåg jag att min Camber inte var helt optimal, så jag köpte mig en Stumpjumper. Atle älskade det där så nästa gång så hyr vi en heldämpad hoj till honom.

IMG_1687
Min flygande plutt

Under hösten så har jag hojat hela CX-cupen förutom Malmö då jag var risig. Bytte min gamla trotjänare mot en lite nyare modell av CruX. Löjligt nöjd.

23584238_10155046490035222_2128747985_o

Sen så testade vi på det här med dualslalom i Hammarbybacken i spöregn. Sjukt kul grej. Tack Hanna och Lina för att ni fixar.

LRG_DSC00796
Atle och Love battlas.

BMX har jag ju såklart hojat runt halva Sverige med Atle. Får se hur det blir med det under 2018. Suget efter BMX är för tillfället rätt litet. Jag skulle nog kunna köra på rätt mycket hårdare men efter min sista vurpa jag hade för två år sen så vågar jag inte stångas med andra gubbar. Vill inte riskera att vurpa och paja armbågarna så pass att jag inte kan hoja alls. Men jag kommer säkert hoja i år men göra som vanligt och köra på säkerhet. Jag köpte ju såklart en ny BMX oxå, en 24″ så jag kunde hoja med de andra gubbarna. För även fast jag inte vågar gasa på för fullt är det ändå roligare med cruiser än att ligga 70 meter bakom han som är näst sist.

Vi var ju i Rock Hill så Atle kunde kunde köra VM oxå. Det låg helt rätt i tiden och geografiskt för de resa vi hade planerat in. Hur häftigt som helst.

Atle i Rock Hill

Har egentligen ingen aning/plan alls för 2018 men jag hade verkligen tänkt att hoja ESS och sen blir det väl typ en kopia på 2017 års cykling. Med lite mer Järvsö tillsammans med Atle då. Om jag börjar träna igen? Det vete tusan men kanske…

Ny eller som ny?

Eller varför inte både och?

Nu när jag har tråkat ut er med semesterinlägg tänkte jag fortsätta med att tråka ut er med cykelinlägg.

IMG_1318

Var väl nere på SCS och hämtade ut gammelbettan idag. Total genomgång stod på agendan när vi var i USA och förlustade oss och visst var den som ny igen. Ny växelgrupp, nya lager, nipplar etc, jo man tackar ja. Misstänker att jag nu kommer fortsätta leverera och dominera på stigarna. Tanken är att köpa ny hoj nästa år men det får vi se. Trots att den är av 2013 års modell finns det fortfarande inget med den som begränsar min cykling. Men nytt är ju ändå kul, så vi får se.

IMG_1321

På tal om ny så börjar min nya cruiser (får ju inte kallas BMX) se ut som ett lik, men i alla fall ett lik som kan skönjas som början av en ny hoj. Var nere på SCS och lämnade in de gamla hjulen och nya fälgar som Peffen ska göra underverk med. Samtidigt (eller lite senare) så fick han dra fram Dremeln och fixa och dona lite så att det högra bromsfästet kunde komma på plats. Sen är det bara att brotcha ramen och montera på resten av sakerna (som ligger i källaren så är den klar. Vore kul att hinna med att rulla något i år på den och kanske till och med tävla. Men vi får se.

Hann ju inte hoja något idag men i morgon bitti, då jäklar är det dags igen.

Tjatgubben om kidzen

Jag brukar ju ibland tjata om det här med barn och motion och då speciellt cykling och tänkte väl slå ännu ett slag för barn/ungdomscykling som komplement till att sitta i ett mörkt rum och lira Overwatch hela dagarna.

För alla de barn som inte har fastnat för fotboll eller hockey utan gillar lite mer individuella utmaningar är ju cykling helt fantastiskt. Om man som förälder inte drar ut sin lilla ögonsten på vägarna och riskerar att bli nermejad eller spolarvätskasprutad av en vansinnig och kränkt tomte bakom ratten så finns ju BMX och MTB som fantastiska cykelgrenar att börja med.

Novant-Health-BMX-Supercross-Track_2_Photo-Credit-Wendy-Waddle-24571292

Race-BMX körs på avstängda banor och trots alla gupp inkl diverse vurpor så är det nästan helt befriat från allvarliga skador. Det kan ju bero på alla skydd som de bär eller att ungar liksom inte skadar sig så som vi 46-åringar gör. Jag har aldrig heller hört en unge säga att "det här var det tråkigaste jag har testat" om Race-BMX. En annan fördel är att det är förhållandevis billigt. Nackdelen är att det endast finns nio klubbar i Sverige så bor man inte runt Sthlm, GBG eller MLM är det ju lite utmanande. En klar fördel är att man ser riktigt häftig ut med FF-hjälmar, goggles och lite mer motorcrossaktiga kläder.

kids_mountain_biking

Däremot så finns det ju en uppsjö av föreningar som fokuserar på MTB och där räcker det ju med lite stigar så kan varje barn finna lyckan i att trampa sig trött. I Stockholmsområdet finns det åtminstone två fantastiska föreningar som har ett enormt fokus på MTB för ungdomar och det är Tullinge SK och MTB Täby. Och som av en händelse så gör båda föreningarna succé på SM som går av stapeln nu. Sjukt kul!

Chris_Doyle_BMX_action_jan_2013_YJ8F7985

Och vill man vara riktigt ball så finns ju Street-BMX att hålla på med. Då drar man på sig ett par Vans på fossingarna och jeans över halva rumpan och hänger med polarna och hojar bikeparks hela dagarna, förutom när man drar till en dirt någonstans och hoppar omkring. Och när det är klart så brassar man korv i den, för dirten specialbyggda grillen.

Så ut och shoppa lite coola hojar till era barn nu!!

Tjunierbygge – Del 7 den andra rambeställningen


Då mitt tålamod till slut tog slut avbeställde jag Karateapan i fredags och fick ett mail tillbaka där dom skrev att pengarna sätts tillbaka på kontot.

Så började jakten på en ny ram, vilket var lättare sagt än gjort. Självklart fanns det en del krav med i bilden som ”inget EBB för det knakar har man ju hört” och ”stål skall det vara”. Och med debaclet med Karateapan kände jag nu att jag gärna köper lokalt för att undvika eventuella strulfaktorer.

När man ”tror” att man vet vilken storlek man skall ha och den storleken visar sig vara slut i hela världen på de förhållandevis få webbutiker man känner till börjar en liten olustig känsla krypa tätt inpå. Åtminstone om man gillar spontana och impulsiva inköp.

Nåväl, excel fick agera måttverktyg och jag gick genom en hel drös ramar med utgångspunkt från den Inbredram jag hade innan som hade ett effektivt överrörsmått på 600mm och en sadelrörslängd på 457mm. Den ramen trivdes jag med, speciellt efter att jag satte på en 110mm styrstam men hade ändå fått för mig att det var en 20″ ram jag skulle ha.

Men efter att febrilt ha letat efter en ram i den storleken på diverse webbutiker kände jag mig igår ganska uppgiven då det bara inte fanns att hitta. Om jag inte ville ha en Salsa El Mariachi för 8000:-, vilket jag gärna vill ha men inte betala för.

Så jag fick idén om att faktiskt testa en Inbred i storlek 18″ och som näst intill hade samma mått som den ram jag nu är insnöad på och som tur är har min kompis Stefan en sådan.

Så igår kväll åkte jag över till Årsta och Stefan snäll som han är justerade upp sadeln så att jag kunde sitta hyfsat bra på den. Redan efter en snabb tur med hans cykel och den förhållandevis korta styrstammen kände jag att jag inte vill ha en större ram, oavsett vad alla tabeller och människor säger.

Den känsla som infann sig inuti mig när jag insåg att Stefans cykel hade rätt storlek för mig var helt fantastisk. Efter att ha väntat sen den 2:a januari (antagligen på en för stor ram) kände jag att jag äntligen kunde lägga beställningen på en ny ram som jag vet tillverkaren har hemma och som Phil kan ha på några dagar.

Så idag skickade jag ett meddelande till Phil om att beställa en ram på momangen.

För första gången på länge är jag inte irriterad när jag tänker på bygget som har kantats av en del utmaningar utan en känsla av välbefinnande har infunnit sig i min lata kropp.

Världens turknutte!

Igår anlände min nya ram och framväxel till Pedalogerna och idag var jag där och mekade ihop den. Förutom att jag måste justera fram och bakdämparen så känns den helt fantastisk. Var bara ute en snabbis i Sicklasskiftet ikväll men den turen var supermysig. Måste nog justera bakväxeln med men det e småsaker. Jag förutspår en helt fantastiskt galen skrattur i helgen runt Kinnekulle. 13.1kg väger den. Har ingen aning om det är lätt eller tungt men jag antar att den ligger runt medelstrecket, fast vem bryr sig om några gram här eller där. Nu hoppas jag att någon är intresserad av min NRS-ram så jag kan addera en Rock Shox Revelation 426, samt några gram till Transan. Tack gode gud att Trygg-Hansa har så bra villkor och var så trevliga att göra med. Där betalar jag gärna in min hundralapp/månad i fortsättningen. Lite konstigt att dom inte ens har bett att få se kvitto, men jag verkar väl vara en trevlig och förtroendegivande kille.

Lite flyt till slut kanske

Efter att ha ruttnat ihop på min NRS (även fast jag kunde få en ny baktriangel för en billig penning) drog jag mig till minnes att Bruse hade nämnt att han tydligen hade fått ett par nya hjul på sin drulleförsäkring. Tänkte att det skadar ju inte att ringa, och visst täckte min försäkring detta och eftersom värdet på min cykel för närvarande ligger på 27.000:- tyckte dom att det visst var värt att ersätta mig med en ny ram för det fascila priset av 1200:-. Så om allt går vägen, vilket dom har sagt att det ska göra kommer jag i dagarna få en rekvisition på en ny Tranceram. Pedalogerna har redan tjingat den sista hos Jaguarverken så om jag har riktigt flyt har jag en Trance att fräsa omkring på runt Kinnekulle. Gällande NRS-ramen är det ju inget fel på den. Det är ju baktriangeln som är paj och det är den som inte finns att hitta ny så skaffar jag bara en ny baktriangel kränger jag iväg NRS-ramen och köper en ny gaffel med lite mer slag på, flyttar Maguran till min Inbred och kränger iväg Psylon, om inte försäkringsbolaget har synpunkter på det men det har dom inte sagt något om.

Dömd till ett liv med singlespeed?

Glad i hågen hämtade jag igår ut min NRS med den nya fina stronglightklingan och den übermulliga lockouten. Idag var det onsdag och då cyklar jag med Spårvägen i området vid Gömmaren/Flottsbro. Bara för att testa gaffeln sittandes så körde jag uppför en jäkligt stenig backe, trodde jag. Efter ca 15 meter fastnade jag på något stenhelvete, ramlade, inte så hårt tyckte jag men ett stenhelvete låg där och tryckte in en rejäl buckla i baksvingen så bakhjulet knappt kunde rulla.. I helgen gick jag över styret på min Inbred och jag hoppade av och cykeln studsade som en guttaperkaboll. Tror någon att det ens blev ett märke på den?? Nej just det… Men NRS-helvetet, som tydligen är cykeln från helvetet fick sig en sån smäll att baktriangeln antagligen måste bytas. Kringelloppet är helt j*vla kört, förhoppningsvis kan jag köra Lida Loop och Kinnekulle känns osäkert. Det kanske är så att jag endast SKA köra singlespeed? Jag har ju inte direkt saknat min NRS men det är jäkligt skönt med lite gung där bak, speciellt för en annan som har lite halvtaskig rygg. Nu är det väl bara att vänta på att den blir klar igen. Förra året var det gaffeln som strulade så jag inte hade cykeln på flera månader och nu detta… Jäklar vad jag gnäller men jag blir så satans trött på detta.. Nu känns det iaf lite bättre efter ett par Liberty Ale…
Klingan och gaffeln då? Jo dom funkade finfint, men vad spelar det för någon roll när den åter står i källaren..

En icke så mainstream gaffel

Jag var och hämtade min NRS idag. Ny stronglight-mellanklinga och en lockout till min Magura Asgard. Efter att ha cyklat enväxlat hela vintern tog jag ut min NRS i våras och insåg att jag inte längre cyklar som jag har cyklat. När det bär av uppför ställer jag mig helt plötsligt upp och trycker på istället för att växla ner till lillklingan (den är borta förresten) och trampa som en galning. Lillklingan är för mig en onödig produkt. Antingen kör jag på mellanklingen i skogen och är det så brant att jag behöver en lillklinga går jag av och går upp. Mer bråttom än så har jag inte. Problemet jag kände i våras var att när jag ställer mig upp för att bryta mig uppför de rotiga backarna i Hellas tappade jag så mycket kraft genom att gaffeln gungade alltför mycket och efter lite letandes på internet hittade jag att just Asgard i 100mm kunde fås med lockout. Sagt och gjort så åkte den till Pedalogerna och efter mycket om och men när det gällde leveransen från Magura till Jaguarverken så kom den i fredags och idag var Atle och jag och hämtade hem den. – Inget reglage från styret, kommer en del säga men faktum är att jag inte känner något behov av det, jag sköter låsningen på min Rock Shox Psylo på Inbreden från gaffeln och det funkar finfint. Nu gäller det bara att jag börjar använda min NRS. I Hellas har jag inte saknat den alls då enväxlat har känts som det perfekta valet men förhoppningsvis kan jag bli lite snabbare och vila ryggen lite nu när jag äntligen kan cykla med lite studs i baken.