Fulracern klar


Att kalla den för finracer vore en lögn fast det är ju den enda racer jag har så det är ju den finaste och lättaste jag har.

Jag har tidigare haft en racer men tyckte inte att tiden räckte till så jag sålde den och köpte mig en 29er istället som jag har haft många roliga timmar med men suget efter en racer har sakta växt fram och när jag hittade en beggad ram för 1200:- inkl gaffel så slog jag till. Att det blev en stålram kändes naturligt för jag gillar de tunna rören man får på köpet. En aluracer vill jag inte ha så alternativen är Ti eller kolfiber och då kostar en ram mer än vad hela cykeln har kostat. Jag ska ju ge det här en andra chans nu och ville inte köpa en hoj för 40000:- så det här blev det bästa valet för mig.

Ramstorleken är 56cm vilket kan tyckas kort för mig som är 187cm lång men då jag inte vill ha en overall-reach på mer än 680mm samt att jag gillar att ha en lång styrstam när jag cyklar asfalt så tror jag att detta blir bra. Jag har för övrigt för små ramar på alla mina cyklar om man tittar i alla tabeller på vad jag ska ha men min fixie är 57cm lång med en 100mm stam, min touringhoj är 56cm lång med en 120mm stam och denna är 56cm lång med en 120mm stam men tiden får utvisa.

Dropet mellan sadel och styre är inte så stort som man kan tro, bilden är tagen ur en lite konstig vinkel men styret skall vinklas upp lite.

Styret lindades först med vit linda för lite posörfotografering men det blev inte så bra så jag rev av det och köpte en svart istället som jag lindade efter denna instruktion. Blev helt galet bra.

Köpte ett par Crankbrothers Quattro SL pedaler då jag inte vill hålla på med specialskor för detta. Många yrar om att man måste sitta fast, ha en platta stor som en handflata under skon, kolfibersula för att inte tappa någon kraft och en massa annat tjafs men jag kör med Eggbeaters på fixien och Candy på touringhojen och jag har aldrig känt mig ledsen över att jag tappar några watt i pendlingen, men jag är ju bara en amatör såklart.

Specen då? Jo så här blev det i stora drag.
Ram – Surly Pacer 56cm
Komponentgrupp – Campagnolo Veloce 2008
Hjul – CXP33 fälgar, DT Rev/Comp ekrar, DT framnav, Campagnolo Record baknav. Radialekrat fram och vänster bak, tvåkors höger bak. Se även här för hela historien om hjulen.
Styre – Nitto Noodle 44cm
Styrstam – Nitto UI-5GX 120mm
Sadel – Specialized Alias 143mm
Sadelstolpe – BBB Roadpost 300mm/27.2mm
Pedaler – Crankbrothers Quattro SL

Nu är det färdigbyggt för mig på ett tag. Till hösten tänkte vi köpa sommarställe så nu blir det fokus på det istället. Planen är att fixa något max 15 mil från Stockholm, blir perfekt att bjuda in till en liten tur dit, grilla och slagga över och sen tillbaka dagen efter, men det blir ett senare projekt.

Annonser

Snart susar jag på Södertörn

För ett par år sedan bestämde jag mig för att jag inte hade tid att åka cykel på asfalt, det vill säga landsvägscykling men efter att ha hört alla historier om turer på en 10 – 15 mil där man är en klunga på en tio personer som susar genom landskapet i en 30km/h måste jag erkänna att det har byggts upp en längtan att dra på sig vita strumpor, raka benen och lägga sig i bocken och låta vinden smeka min rakade skalle.

Så när min Peregrine var klar började jag att slökika lite efter en ram och den ramen skulle antingen vara i stål, titan eller kolfiber. Två av dessa material är ofta lite dyra så fokus lades då på en stålram vilket även är ett material jag har fallit lite för. Mina tre favvocyklar är nämligen i stål.

Vem vill ha någon hoj i titan som inte åldras?? Hur i helsefyr ska man då kunna byta saker utan att behöva förklara sig? Nä, stål är bra för det rostar och det kan jag hävda för mig själv om ett tag när jag känner för att byta ram igen!

Efter att av misstag ha kollat i en tråd på happymtb.org såg jag att en kille hade en Surly Pacer från 2007, samma ram jag hade kollat in till salu och gissa vad, han hade den kvar. Ramen i sig är inte så dyr, knappa 4000:- ny men när han sa att han ville ha 1200:- för den inkl styrlager samt att den var i strl 56cm slog jag till snabbare än en mungo.

Så med lite flyt får jag susa omkring på Södertörn och i Roslagen redan i sommar med mina kompisar och åka snålskjuts på dom i klungan.

Den stora frågan är ju bara om jag ska ha moderna, radialekrade hjul eller om jag ska bygga egna med tvåkors fram?

Som Johnny sa så sent som för några veckor sedan. – Det är inte en fråga om du ska bygga racer utan om när.

Det går fort i pingis

Fick idag reda på att det vevparti jag skulle få istället för det Rouleur som var för smalt inte fanns kvar hos Pedalogerna. Det kanske kommer fram någon gång men Miche drog iväg en beställning på ett par Avid BB7 Road istället. Blir det pengar över finns det alltid saker att lägga dessa på.

Sen blev det inget av med den beställning jag trodde gjordes igår, vilket var bra för jag hittade typ samma saker på ett annat ställe på det fantastiska nätet till lite bättre priser plus att jag kunde lägga till ett par Campagnoloreglage för niodelat.

Så nu har jag fått kassett, framväxel, bakväxel och växel/bromsreglage för 150:- mer än jag skulle ha fått betala för den American Classickassett det var meningen jag skulle använda på den tiden när jag trodde att jag skulle kunna köra tiodelat på cykeln. Visserligen håller alla saker lägre kvalitet/högre vikt än det jag från början hade tänkt men med tanke på hur min Altusväxel som sitter på min Kona Dew funkar efter tre vintrar är jag inte orolig. Tiagra kommer det att bli över lag. Svårt att hitta finare komponenter för niodelat nu, i alla fall om man inte orkar tokleta.

Men jag har fortfarande inget vevparti…. Om Pedalogerna hittar det svarta Firexparti jag hade tänkt mig får dom lägga undan det. Har kollat lite på nya Truvativ men dom vevarna är ju som inkletade med något fånigt ”noir” märke. Dom har visserligen ett Firex AM-parti men det känns ju lite overkill plus att jag skulle behöva byta klingorna mot större.
Nya Shimano SLX känns ganska fina annars. den som lever (och läser här) får se vad det blir. Billigt kommer det i alla fall bli, om man jämför med vad jag hade tänkt från början och det är ju helt ok. Kan jag lägga pengarna på min framtida racer i finstål istället.

Racer till en gammal gubbe

Så här i höstmörkret med armen kvaddad prenumererar jag på lite olika RSS-feeds för att hålla humöret och suget efter cyklingen uppe och igår fick jag helt plötsligt ett flertal bilder på ett flertal fina stålramar uppkastade i nyllet på mig via RSS från Speedgoat.
Ramarna kommer från den italienska cykelbyggaren Olmo vilket är ett märke jag fram tills igår aldrig hade hört talas om.

Det skrämmande i den inblicken är att jag i våras aldrig hade hört talas om Singular heller men sitter nu med två ramar från dom.

Jag har aldrig riktigt fastnat för kolfiberramar av någon anledning. Varför vet jag inte men jag tycker inte att dom är så snygga i jämförelse med ramar i andra material. Visst, dom är säkert jättestyva och lätta och allt det där andra dom är bra på och visst ska jag erkänna att både Johans, Patriks, Anders’, Viktors och Bjarnes cyklar är snygga men över lag så ger kolfibercyklar mig inget.

Stål däremot…….
Stål är säkert mindre styvt, tungt och har inte alls samma ergonomiska och aerodynamiska egenskaper i jämförelse med kolfiber men stål är snyggt. Att påstå något annat vore att ljuga. Även de mest härdade kolfiberälskare måste ju åtminstone kunna erkänna att en riktigt fin stålracer är en fröjd för ögat även fast den kanske suger att cykla på i jämförelse.
Just därför ska jag aldrig testa en kolfiberracer för jag vill i så fall leva lyckligt ovetandes om att jag i en eventuell framtid cyklar på en ram med sämre egenskaper men som säkert kostar lika mycket som en dito i kolfiber.

Ska jag bygga mig en racer i stål blir det naturligtvis baserat på en ny, fin ram och inget gammalt skrot från 80-talet och kanske en sådan ram inte behöver vara sådär jättetung och dålig. Självklart vill jag ha ett styrrör i 1″ även fast det nog kommer sitta ett a-headset på den. Att behöva lirka av styret och få en massa fula märken i det känns helt galet nu för tiden. Nitto har fina saker för det och kommer antagligen fortsätta med det i några år framöver. Tror att det var Kalle Bern som i sista Kadens även skrev att det är en frammarch för stålramar för tillfället av olika anledningar jag inte kommer ihåg men faktum kvarstår att tre av mina fyra fincyklar är baserade på stålramar. Antingen är jag jäkligt modern eller gammalmodig.

Sen om det blir en Olmo, Pinarello eller någon annan…. Det vet jag inte men som Johnny sa igår när han var över, att jag kommer bygga en racer är det inget snack om, frågan är bara när jag gör det? Jag hade tänkt att det kanske skulle bli en 40-års present från mig själv förutom den resa lilla familjen ska göra till CA, USA i tre veckor.

Ramarna ja, ca $1500 kostar dom, lite varierande beroende på modell och färg. Som hittat!

Suget efter att bygga mig en racer har redan börjat värka i armvecksärret men jag hoppas kunna stretcha bort det suget för tillfället.

Peregrine i sin första skepnad

Fortfarande väldigt skalad men man kan ju i alla fall skönja en cykel på formerna. Eftersom det mesta av mitt första tänk har fallit bort tänker jag inte ens skriva vad som kommer sitta på den. Men att det blir tiodelat Campagnolo är i alla fall 100% säkert.
Det jag skulle vilja ändra men jag vet inte om det kommer gå, är vinkeln på styrstammen. Att det är snyggare med den nedåtvinklad är det ju inget snack om, men då min rygg är lite halvtaskig så får den nog sitta såhär tills vidare.
Efter att jag vände på stammen på min Paké försvann alla stickningar i händerna så jag ska nog inte ha för mycket dropp mellan sadel och styre.
Det vore ju skoj om jag fick ihop den innan vintern kommer så några grusvägar kan erövras. Men det återstår att se. Jag vet ju inte ens hur lång tid det tar innan jag kan hoppa upp på en hoj igen. Vojne vojne…

Ett välkommet mail landade idag


När jag för någon timma sedan kollade min gmail hade följande meddelande hoppat in i inkorgen:
Dear all,
Many thanks for taking a leap of faith and placing your Peregrine pre-order!
Firstly I have to extend my huge apologies that this has all stretched out so longer than anticipated, even with multiple revisions to our delivery schedule. I only hope that you ultimately find it worth the wait.
The good news is that the shipment arrived in the country yesterday, it now just needs to clear customs and be delivered to me. I’ll then do all my usual frame prep and final readying, then they will be going out I hope before the end of next week.

Jag har velat nog när det gäller storleken och kommit fram till att jag antingen:

  • Skall ha en som har ett 59cm effektivt topprör med ett 60cm långt sadelstolpsrör.
    • Fast då måste jag ha en 80mm stam baserat på min gamla racer som var 58cm lång och på den hade jag en 90mm stam då jag inte gillar långa cyklar av någon anledning.
    • Min gamla Miyata hade ett 61cm långt sadelstolpsrör och jag gillade inte höjden på den cykeln.
  • Skall ha en som har ett 56cm effektivt topprör med ett 56cm långt sadelstolpsrör.
    • Då kommer jag att ha en stam på antingen 110mm eller 120mm som jag tycker passar sig bättre på en stålram med traditionella vinklar.
    • Det finns en risk att droppet sadel/styre blir lite stort men med tanke på att min Fixie har en ram som har ett 55cm långt sadelstolpsrör center-center och 57cm center-top och en nedåtvänd styrstam tror jag inte att det kommer bli ett problem.

Så det blir en 56cm med samma modell av stam jag har på fixien och som antagligen kommer vara uppåtvänd till en början. Det borde verkligen minimera dropet.

Prio 1 nu blir styrlager, styrstam, styre och hjul så den åtminstone kan stå för sig själv och inte behöva sitta i ett mekställ.

Resten tar jag när det kommer.

Och nu till dagens lilla övning:
Tog mig en liten sväng med Pakén idag till Trollbäcken fram och tillbaka. Mirjas kusin har köpt radhus och idag fixade vi innertaket vilket var pinsamt enkelt när man har en tryckluftsmatad spikpistol till sin hjälp.
Däremot var det pinsamt jobbigt på vägen dit men med tanke på hur lätt det var hem skyller jag på vinden och att jag var nyvaken när jag cyklade dit.

Världens bästa cykel?


Det vet jag inte men den är åtminstone en av de mest variationsrika ramar jag har hittat.
Vad sägs om:

  • Under 5000:- hemskickad till dörren.
  • Stål för komforten.
  • EBB så jag kan köra den med växlar eller utan.
  • Tar upp till 29×2.25 däck.
  • Traditionell geometri, det vill säga inget slopat skit.
  • Snygg färg.

Min tanke är att köra den som en pendlarhoj/CX men att samtidigt kunna ta den på lite längre skogsturer när jag vill kunna ha växlar men kanske inte heldämpat. På MTBR kallas fenomenet tydligen ”monstercross”.

Den tänkta specen lyder såhär:

Växlarna kommer bli Campagnolo då jag verkligen hatar Shimanos vajerdragning och nya Dura-Ace tänker jag inte kosta på den. En Shiftmate kommer sitta närmast bakväxeln för att få kombinationen Shimano/Campagnolo att lira.

Bromsarna kommer att bli Avid’s BB7-Road då många verkar gilla dom samt att utbudet på bra mekaniska skivbromsar verkar vara dåligt. Skivorna kommer bli Shimanos 160mm XT.

Styret blir ett vanligt kompakt bockstyre, antagligen från FSA. Ett Midgestyre hade varit mumma men då jag ska ha Ergpowerreglage på den kommer knappen i så fall att sitta helt muppigt till.

Stam och stolpe blir naturligtvis gjorda av Thomson även fast jag hade önskat att X2 fanns i silver.

Hjulen kommer jag bygga på silverfärgade XT-nav med silverfärgade DT-Comp ekrar samt svarta Mavic A317Disc fälgar. Hade först tänkt att bygga helsvarta hjul som jag gjorde till min Swift men efter att ha sett bilder på en Peregrine med silverfärgade nav och ekrar har jag gjort en helomvändning. Kassetten kommer bli en tiodelad bergskassett från Shimano. Kanske inte de mest sexiga naven men dom ligger bra till i pris och gör jobbet som dom ska.

Då man inte skall ändra på några vinnande koncept kommer det att sitta en Specializedsadel på den samt CB-pedaler. Antagligen Quattro men även Candy ligger bra till.

Vevpartiet vet jag inte ännu men något slags kompakt kommer det att bli. Campagnolo har ju några modeller så det blir väl antagligen ett Veloce där med.

Däcken kommer jag att alternera mellan 25mm för asfalstsrundor upp till 29×2.25 fram och 29×2.0 bak för stigrundor. Så det lär nog bli tre uppsättningar, 25mm, 38mm samt 29″ MTB-däck.

Detta är planen i alla fall. Sen kan allt ändras såklart, förutom ramen såklart som jag redan har lagt handpenning på.

Nya fixieskor


Även fast jag är ett stort fan av korgar med pedalerna tog jag idag beslutet att skaffa mig ett par ”pendlarcykelskor”. Den största anledningen till det är att jag har tyckt att jag har fått kämpa lite onödigt mycket med att skidda på fissien plus att jag har börjat få ont i fötterna av jympadojjorna jag har haft när jag har cyklat.
Det sista skulle ju säkert ha kunna lösa sig med ett par Keirinförberedda jympadojor med stenhård sula men nu blev det så här istället.

Jag har nu cyklat ett tag med mina MTB-skor på fissien och skillnaden har varit helt enorm. De hårda sulorna har gjort att mitt fotonda har försvunnit samt att det har blivit löjligt enkelt att skidda då man sitter stumt fast i pedalerna.

Vidare har jag insett att det är skönt att sitta fast mest hela tiden då jag halkar omkring på pedalerna när jag är ute med min fulDew med Atle bakpå så därför vill jag ha ett par schyssta men ändå ganska ofula (för snygga är dom inte) skor och då jag mest har kläder som passar med jympadojor i jämförelse med modeikonen Markus tycker jag att dom är funkis (även fast jag skulle vilja ha ett par retro-Adidas med SPD infästning).

Dom kommer även att vara funkis på det projekt jag har haft i min skalle ett tag (säg för i helsefyr inget till Mirja bara) som går ut på att bygga mig en pendlarhoj i stål (för komforten) och som kan ta lite fetare däck. Fram tills nu har jag varit insnöad på Singular Peregrine.

Singular Peregrine


Men då jag inte blir klok på om den har fästen för vajerhöljen till växlarna, samt att den största ramen har samma effektiva topprörsmått som min Swift (590mm) vilket kanske kan vara lite litet för en touringhoj har jag börjat kolla runt lite och fått upp ögonen på en ram från Kona som heter Exponent.

Kona Exponent

Kona själva kallar den för en ram för ”Expedition Touring” och på mtbr verkar folk tro att det är en Explosif i 29″ format vilket skulle betyda att även den kan ta feta däck. Å andra sidan finns det andra på mtbr som är av åsikten att den är en slot-dropoutversion av Sutra och då är 38mm det fetaste man får in.
Sen är ju frågan om jag egentligen kommer att köra med Racing Ralph 2.4 på en cykel som skall rulla asfalt och grusvägar. De Racing Ralph som sitter på Peregrinen är desamma jag har på min Swift och det är inga pendlardäck direkt.

Det jag gillar med denna ram är:

  • Den är i stål vilket är ett krav för komforten.
  • Den tar 700cc hjul vilket jag vill ha.
  • Jag kan köpa den lokalt hos en av mina favvohandlare.
  • Jag vet ingen som har den och det är kul.

Det jag inte gillar med den är:

  • Allt ovanstående får jag med en Peregrine.
  • Den har fästen för v-bromsar vilket jag tycker är skitfult.
  • Ramen blir onödigt bred i bak på grund av slot-dropouten som jag inte behöver.
  • Jag vet inte hur feta däck den tar men 38mm borde ju räcka kan man ju tycka.

Alla dessa val hela tiden. Jag har redan en Singular och därför skulle det vara kul med en Kona. Å andra sidan är Peregrinen bland det snyggaste jag har sett som touringhoj. Att den har 590mm som effektivt topprörsmått borde inte vara några problem då jag har 570mm på fissien och den har en 100mm stam.
Jag får nog börja med de andra sakerna som hjul, bromsar, växlar, vevparti osv innan jag bestämmer mig för vad jag ska ha.
Priset kommer säkert bli en avgörande faktor med. Peregrinen har jag för mig kostar £400 inkl gaffel och Exponenten $500 exkl gaffel så dom kanske landar på samma pris till slut vilket antagligen kommer göra allt ännu svårare.

Eller så kanske jag fortsätter med min Dew, vem vet?

Pièce de résistance


Så kom då sista biten till cykeln. Vevpartiet, ett Sugino RD2 som jag har väntat på och som hedersknyffeln Stefan köpte till mig på sin resa till Japan.
Ska bli kul och se om det är någon skillnad att cykla med 165mm’s vevar.

Så här blev den till slut. Jag är i alla fall nöjd och det är ju det viktigaste

Snart klar för Stockholms gator


Efter sju sorger och åtta bedrövelser med styrlagret från Bike-Discount som endast innehöll lagerkoppar men inga lager fick jag i morse beskedet att dom inte hade några andra lager i lager (festlig kombo) men att jag kunde få pengarna tillbaks om jag skickade tillbaks det jag fick, vilket jag kommer göra i morgon.
Jag ringde då till Pedalogerna och Ola hade varit lite smart och tagit hem ett lager efter vårt senaste samtal där jag flaggade för att det kunde eventuellt bli aktuellt att köpa ett.
En timma senare stod jag där och pressade lager och kapade gaffelrör.

Jag kunde ta de flesta sakerna (nåväl, en del i alla fall) från min gamla Miyata men en ny Nittostam och ett Nittostyre beställdes från HubJub och ett vevparti med lager än redan köpta av Stefan som nu befinner sig i Japan.

Det är nästan lite tråkigt att montera ihop sakerna för det går ju åt helsefyr för snabbt. Det tog säkert lika lång tid att linda styret som att sätta ihop alla andra saker.

Nåväl, nu ser man ju i alla fall ungefär hur den kommer se ut i färdigt skick, vilket borde vara i helgen som kommer, sen ska bara sommardäcken på och sen ut och cruisa på stan.