A cycleday to forget

Vaknade vid 04.00 sharp, satte mig upp, hoppade ner på golvet, började gå och började fundera starkt på om min ändalykt skulle palla med att hoja några 34 mil idag. Ojade mig lite, funderade.. Allt var ju förberett. Cykeln stod i hallen, däcket satt under sadeln. Men insåg att jag nog inte skulle våga hoja 34 mil med den där smärtan. Skickade ett mess till mollo och la mig igen.

Så det blev en rätt ordinär lördag. Hängde med Atle till sin kampsportsträning och när vi kom hem och Mirja skulle ta med honom till dansen såg jag att jag hade fått sex jobbmail så det blev till att sitta och arbeta några timmar innan lilla familjen kom hem.

Sen blev det i alla fall lite cykling då vi hojade till Fåfängan och tog en fika och hojade hem igen.

Mirja fick något ryck och drog till IKEA medan jag fixade lasagnen. En Bedarö Bitter till den och jag är fortfarande sur. Hade det varit ett par år sedan hade jag tvekat inför distansen men nu när jag har hojat över 30 mil några gånger, varav en gång i sinnessjuk motvind vet jag att jag fixar det, även fast det är jobbigt. Och med dagens väder kan jag unna mig att vara lite bitter.

Och det känns fortfarande som att en häst har sparkat mig i häcken. Tur att jag har världens bästa lilla familj som jag älskar att hänga med.

HTFU!!

3 Replies to “A cycleday to forget”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s