Cykelpremiär 2010

Efter att ha fettat på mig de senaste veckorna även fast jag har rört på mig var det så dags att inleda 2010 på hojen och vad kunde passa bättre än att rasta kuben runt söder?

Mötte upp Magnus (kul att han har flyttat upp) vid Hammarbybacken och körde sen gångvägen utmed Sicklasjön till Ältavägen där vi tog ett beslut att köra cykelbanor istället för att trängas med bilarna på de redan decimerade vägbanorna. Ett beslut vi i slutet på Älta fullkomligen sket i efter att ha snittat ca 12km/h den första milen (liten överdrift men ni fattar vad jag menar).

Efter Älta

Kockor på ca ½ kubik är lite för mycket även för mig så vi valde att istället trängas med bilarna där cykelbanorna var helruttna och sen köra cykelbanor där dom var ok, ett beslut som visade sig funka bra då hastigheten inte är det viktigaste utan tiden och arbetsmomentet och moment är det i snö, åtminstone för två fetton som är vana att köra stig.

Vinterväg

Efter Älta blev det således väg ända fram till Modevillan där vi stångades med lite halvstora kockor. Att köra Gudöbroleden finns liksom inte i min bok.

Norrbyvägen, en mysig liten väg med minimalt med trafik

Via Norrby och fram till Vegabaren där flera Stockholmare fortsatte med helgernas frosseri. Det såg varmt och smaskigt ut därinne men insikten att vi både kommer väga 59kg i sommar gjorde att vi istället svängde norrut.

Passerade mammas grav, hejhej!!

Det var kallt ute men ganska najs om kinderna

Vid Trångsund såg Magnus lite halvtrött ut (jag var såklart pigg som en mört) så vi stannade på det lokala konditoriet där föreståndarinnan och de gäster som mulade in napoleonbakelser såg mäkta imponerade ut. Magnus tog ett wienerbröd och jag en biskvi med tillräckligt med smörkräm för att jag skulle klara mig resten av turen (och antagligen en runda runt Mälaren med).

Resten av turen via Sköndal/Pungpinan/Kärrtorp/Björkhagen/Hammarbyhöjden flöt på bra. Sista nerförslöpet bredvis Hammarbybacken satt bra och sen var jag hemma.

41km stannade min GPS på och snittet låg på 17km/h, som sagt så går det inte fort på vissa delar av cykelbanorna men det var kul och det är ju det som spelar någon roll.

Men mina fötter är ju ett sorgekapitel. Yllestrumpor, vinterskor, neoprenöverdrag och elsulor och jag fryser ändå som en galning.

4 Replies to “Cykelpremiär 2010”

  1. Amputera fötterna Johan, det finns fina proteser nuförtiden!
    Du såg annars jävligt snabb ut i facemasken, imponerande att Ni ens tar er ut i kylan, mer än vad jag förmår. Tränar endast inomhus, fast till helgen blir det skidor, i Oslo 🙂
    //Axel

    Gilla

  2. Bra där! Här är det fortsatt alldeles för kallt för utomhusaktiviteter (-21°C i morse)…

    Har du kanske klätt fötterna för tight så du inte får cirkulation i dem?

    En fördel med att ”cykla” i skogen så här års är att de långa promenaderna sätter fart på blodet…

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s