72 days and counting but the light is near.

Jag vet inte om jag har skrivit ett enda gnällinlägg här. Det kanske jag har men dom är inte många. Gnälla är trist och ointressant men nu börjar jag lite halvruttna på att inte kunna cykla. 72 dagar har det gått sedan vurpan.

Sådär, nu var det färdiggnällt.

Nu till de mer roliga sakerna. Det känns (och ser ut) som om jag faktiskt är rörlig till över 90%. Senast jag var hos sjukgymnasten hade jag blivit 10 grader mer rörlig när jag sträcker armen rak och 5 grader mer rörlig när jag curlar armen.

Jämför jag den dagen med idag är jag bra mycket mer rörlig så jag räknar med att någon gång i början/mitten av december kunna börja hoja lite försiktigt på min grumma Kona Dew.

Slänger med en bild från en en härlig höstdag i Hellas 041002 då det är så trist att inte ha med någon bild plus att jag längtar tills jag kan mysa omkring lite sådär härligt sakta som det gärna blir efter ca 100 dagar med praliner.

5 Replies to “72 days and counting but the light is near.”

  1. Hehe, det tror jag inte. Däremot insåg jag just när jag kollade på kaggen liggandes i soffan att jag har missat allt förutom viktökningen. På lördag beger jag mig ut på jungfruturen ala jogging. Det kommer göra ont men ack så skönt efteråt. Undrar om man pallar 5km?

    Gilla

  2. Om du omväxlande springer 5 min och går 5 min så kan det gå.Men om du springer 5 km kommer du få grym träningsvärk.Men mitt råd är att börja med en kvart för att sen öka med 5 min varje vecka

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s