Premiär i ett finslaskigt Hellas

Igår var det premiärtur med min nya helstela 29″ Singular Swift SS.

Jag måste säga att jag innan turen inte visste vad jag skulle förvänta mig då jag inte hade cyklat enväxlat sen november och aldrig cyklat vare sig helstelt eller 29″ i skogen.
Jag hade utanonnserat en tur och redan vid Hammarbybacken var vi fem eller sex pers. Kul med lite folk tänkte jag.
Redan i Sicklaskiftet fick vi sällskap av tre pers varav två som cyklade enväxlat och en med stora hjul.
Väl framme vid Hellasgårdean anslåt Johan, Jerker och Tobias och sen valde vi att satsa på gröna ut förbi masterna.
Efter ett tag träffade vi tre pers till som valde att hänga med på turen som gick på gröna och sen en avstickare ut på brandområdet och sen gula söderut.
Vidare till Hellasgården för en lammgryta och sen fick jag sticka hem med eld i baken.
Så hur var det att cykla helstelt och med 29″ hjul på de stigar jag oftast kör heldämpat och 26″ på?
De första reflektionerna var följande:
  • Man får ett oerhört flyt med de stora hjulen över de stigar jag normalt cyklar på.
  • Den stela gaffeln känns inte så länge det är hyfsat plant. Den är ju i stål så den flexar säkert en del med plus att den större diametern på hjulen tar ju upp ganska mycket stötar.
  • Uppför känner man att man har en stel gaffel då man får bra tryck i tramporna.
  • Nerför känns det läskigare, speciellt om det går lite fortare men är säkert en vanesak.
  • Utväxlingen 34/20 vilken är samma jag körde på Inbreden kändes lite för lätt, vilket är festligt då de större hjulen borde göra att det skulle kännas tyngre iom den större massan man ska få igång.
  • Jag kan hålla en högre hastighet än jag kunde med Inbreden.
  • I skarpa svängar upplevs den som otymplig, vilket antagligen beror på att kedjestagen är längre så den upplevs som lite längre. Eller nåt…. Det här var det enda negativa jag upplevde med att ha de större hjulen på.
  • På den (för mig) ganska så tekniska delen ”gula ovanför sjön” i utkanten av brandområdet upplevde jag den största skillnaden då det är ganska mycket upp och ner, höga stenar man ska ta sig nerför. Med en vanlig gaffel så niger cykeln då gaffeln har den inverkan på geometrin och jag kan få en känsla av att gå över styret. Detta är något som helt försvann med den stela gaffeln med det ganska långa A-C måttet. Detta tillsammans med den större diametern på hjulen gjorde att jag fick en känsla som var väldigt annorlunda och betryggande och även fast jag tvekade ganska mycket, min vana trogen, märkte jag ändå att jag hade mycket mer kontroll på cykeln nerför stenarna. Om några turer så lär jag nog köra näst intill hela gula utan att behöva hoppa av cykeln hoppas jag.

Så hur var vädret då? Jo det var finslaskigt. Slaskigt på de lägre höjderna samt i skuggan men visst fanns det torra partier med och med den förutspådda prognosen för idag lär det ju bara bli bättre.

Ett svar till “Premiär i ett finslaskigt Hellas”

  1. Hej Johan!Jag gör ett inslag för studentradion i Göteborg om lattemorsor. Men vi behöver en röst från en lattefarsa också! Kan du tänka dig att ställa upp? Ring mig i så fall, Agnes, på 0703 62 12 81 eller mejlaagnes@undskyld.se.Hej så länge!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s